Recension: Everspace [PS4] | PSbloggen.se

Recension: Everspace [PS4]

Everspace kan sammanfattas som flyg, dö, uppgradera, repetera. Det är ett tredimensionellt flygspel i rymden som dessutom anammat genren roguelike. Detta innebär att varje spelomgång och varje sektor du utforskar är unik och olika varje gång.

Spelet finansierades 2015 på Kickstarter och lyckades dra ihop över 4 miljoner kronor från över 10,000 backare. Det är även debutspelet från den tyska utvecklaren Rockfish Games.

Vraket från ett fraktskepp ger ofta fint med nödvändiga resurser för reparationer eller tillverkning av komponenter

Direkt när jag påbörjar min första omgång av Everspace påminns jag om rymdstridsspel som TIE-Fighter och X-Wing, men ganska snabbt märker jag att det taktiska djupet från dessa aldrig infinner sig. Resurserna är få, och istället för att övervinna svårigheterna tvingas jag ofta besöka uppgraderingsskärmen mellan omgångarna efter att ha gått ett snöpligt öde till mötes.

Att dö är en viktig del av upplevelsen och den normala svårighetsgraden har till och med namngivits till ”The Way You’re Meant to Die”. Med döden som en konstant handlar det istället om att samla på sig så mycket pengar som möjligt innan du möter en övermäktig fiende. Det finns flera faktioner som även slåss inbördes, där några är neutrala mot dig innan du attackerar dem eller stjäl från dem. Är du riktigt lurig kan du få dina fiender att skjuta mot dig och träffa en annan faktion så att de börjar slåss inbördes. Som lök på laxen kan du dessutom bogsera in värdefulla resurser från deras skeppsvrak.

Striderna är actionspäckade och adrenalinstinna och påbörjas ofta på flera hundra meters avstånd. Mitt favoritvapen är utan konkurrens missilerna som är målsökande och gör rejält med skada. Från början är det första skeppet utrustat med enkla vapen och teknologi som ökar vapenskada eller ger sköldarna en välbehövlig förstärkning. Fienderna är pricksäkra och jag får känslan att utgången handlar mycket mer om det bakomliggande systemet med vapenskador, sköldar och skrovpoäng än min skicklighet att manövrera skeppet.

Uppgraderingsträdet är kanske den viktigaste skärmen för att ge dig fördelar i kommande spelomgångar.

Mellan omgångarna spenderar du de krediter du lyckats komma över under föregående omgång på diverse uppgraderingar som starkare skrov, snabbare motorer eller sannolikheten att hitta ovanliga uppgraderingar under dina äventyr. Pengarna kan endast användas direkt efter spelomgången och överskottet går alltid förlorat. Har du lyckats skrapa ihop en rejäl slant kan du även låsa upp nya skepp.

Berättelsen presenteras med handritade, sparsamt animerade mellanskvenser och är icke-linjär. Olika händelser aktiveras när du upptäcker dem för första gången. Ingen lär spela Everspace för berättelsen då det krävs mängder av spelomgångar för att driva den vidare.

Till en början har jag riktigt roligt där jag upptäcker nya saker att utforska samt stöter på både nya hinder och belöningar. Men ganska snabbt känner jag att spelet blir repetitivt, särskilt i de tidiga sektorerna då svårighetsgraden stegras desto längre jag kommer i min resa. I längden orkar jag inte med längre sessioner utan nöjer mig med någon enstaka omgång.

Tekniskt sett erbjuder Everspace på fin grafik, passande musik och responsiva kontroller. Knapplayouten känns ovan och konstig från början men efter ett tag blir det naturligt att sköta motorn med vänsterhanden och vapen och sikte med högern. Ett stort plus ger jag för möjligheten att välja mellan förstapersonsvy eller tredjepersonsvy. Datorversionen erbjuder VR-stöd, men det finns ännu ingen utannonsering för PlayStation VR.

Everspace erbjuder några unika egenskaper och ett solitt skjutarspel i botten, men för mig håller det inte i längden. Jag tycker det blir alldeles för enformigt och slumpmässigt för att jag ska känna att gör tydliga framsteg i varje spelparti.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.