Recension: 11-11: Memories Retold [PS4]

Den 11 november 1918 slöts vapenstilleståndet mellan Tyskland och alliansen av länder som stred mot varandra under första världskriget. Själva förhandlingen skedde i en järnvägsvagn, parkerad i skogen utanför Picardie. Europa skulle äntligen få fred igen, efter mer än fyra års krig som påverkat nationerna mycket negativt.

11-11: Memories Retold utspelar sig under världskrigets andra hälft där vi får följa den kanadensiska fotografen Harry som tar sitt yrke till Europa, iklädd uniform. Hans stora kärlek är dotter till den man som äger fotostudion som han jobbar i, och Harry hoppas på att vinna hennes gunst genom att dokumentera alliansens framgång i kriget och återvända som hjälte.

Utsikten över Eiffeltornet känns lite luddig, men är vacker ändå!

Utsikten över Eiffeltornet känns lite luddig, men är vacker ändå!

Vi får också dela livsödet med Kurt; en bonde som har en fallenhet för det elektroniska och mekaniska på farmen. Familjen består förutom fadern av hans hustru, en dotter och sonen Max. Max slåss för Tyskland mot ententen men har sedan en tid försvunnit. Familjen blir mycket orolig och ber till högre makter att sonen ska återfinnas oskadd, men inget hörs från frontlinjen på länge.

Därför anmäler sig Kurt som frivillig och blir en del av den tyska armén som ingenjör. Även om hans arbete kretsar kring det tekniska, är det bara sonens välbefinnande som spelar någon roll; han måste hitta honom till varje pris.

Titeln utspelar sig i ett tredjepersonsperspektiv och erbjuder en grafisk stil som jag vill likna vid något slarviga, luddiga verk av Claude Monet. Det är på sina ställen riktigt vackert att titta på, samtidigt som detaljerna emellanåt känns lite väl diffusa. Med tanke på tidsepoken som spelet ska återspegla, känns det dock naturligt på något vis.

I början av spelet får jag följa de båda människorna på vart sitt håll, men ju närmare stridens hetta de kommer, desto mer tvinnas deras öden tillsammans. Det visar sig snart att Memories Retold inte bara handlar om krig, utan även om den enskilda människans öde i kriget. Det är väldigt gripande att ta del av när Kurt skriver brev hem till sin hustru och dotter, och samtidigt kärleksfullt uppiggande att hjälpa Harry att stärka kärleken med sin flicka hemma i Kanada.

Soldater, misär och en liten söt kisse. Kriget är inte bara deppigt!

Soldater, misär och en liten söt kisse. Kriget är inte bara deppigt!

Krig är hemskt, och känslan förmedlas oerhört starkt via musik, scenografi och skådespelarinsatserna. Under de timmar jag tillbringat tillsammans med Kurt och Harry har jag fått uppleva skräcken av att leta mig fram i skyttegravar och plågas av döden runt omkring i stridernas efterklang. Oavsett i vilken form tragedierna utspelar sig i, skildras känslorna på ett sanningsenligt och gripande sätt, vilket berör mig djupt.

11-11: Memories Retold är en personlig och rörande skildring av människors öden under världskrig. Att detta utspelar sig i det första av de två, spelar egentligen ingen roll eftersom meningslösheten är densamma. Det är bara de som finns kvar efteråt som måste minnas och lida.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.