Recension: 100ft Robot Golf [PS4]

No Goblin är en spelutvecklare som fokuserar på vad de kallar ”innovativa projekt med unika teman”, något som lyser igenom ganska starkt i deras nya titel: 100ft Robot Golf. Grundidén är en golfturnering där gigantiska robotar bokstavligen slåss om första placering.

Spelstudion har hämtat mängder av inspiration från 90-talets japanska tecknade serier där hjältarna styr dessa enorma vidunder till robotar. Nostalgifaktorn är hög och referenserna till inspirationskällorna syns tydligt; när jag startar spelet ser jag verkligen fram emot det galna konceptet.

I en vanlig golfturnering handlar det om precision och att styra fritt från de hinder som finns mellan utslagspunkten och målet. Här vänds allt dock upp och ned eftersom det ofta handlar om att sänka bollen först, snarare än med minst antal slag. Står det ett höghus i vägen för min perfekt uträknade bana, kan jag lätt demolera det med hjälp av min enorma golfklubba, eller varför inte en välplacerad missilattack?

Glädjen i att förstöra miljöerna blir dock snabbt urvattnad då det sällan förändrar min chans att placera mig högt upp på prispallen. I enspelarläget är nämligen de datorstyrda motståndarna obotligt korkade och kan repetera samma misstag flertalet gånger, det är inte ovanligt att se robotar stå och slå boll efter boll i vattnet.

Fore fore fore? Nej, fore fore KABLAMM!

Fore fore fore? Nej, fore fore KABLAMM!

Som ett slags narrativ bjuds vi på en pinsamt tunn berättelse, helt i linje med inspirationskällans dito. Under spelomgångarna, bjuder bröderna McElroy (kända från websidan och podcasten ”Joystiq”) på emellanåt roliga kommentarer. Efter att ha hört deras kommentarer ett tag, upplever jag dem dock som ganska oinspirerade.

I enspelarläget läggs fler och fler motspelare till i matcherna ju längre jag kommer och snart behöver jag börja tänka strategiskt. Valen står ofta mellan att antingen slå perfekta slag och snabba sig på till hålet, eller se till att motståndarna får det så jobbigt som möjligt. Förutom att förstöra miljön, kan jag nämligen distrahera och slå motspelarna också, något som kan innebära att de slår bollen fel.

Som golfspel är 100ft Robot Golf relativt bra, jag erbjuds utmanande banor och intressanta sätt att få bollen dit jag vill. Varje enskild jätterobot har dessutom olika sätt att styra kraften i slaget och skruven på bollen; något som gör att det blir intressant varje gång jag får hoppa in i en ny robotkropp. Tyvärr så tappar titeln en hel del poäng på det faktum att inget är speciellt roligt. Visst är 90-talsinspirationen trevlig och spelkonceptet skruvat, men det räcker inte hela vägen för mig.

Optimus Prime funderade på om hans handikapp skulle synas i och med hans slice...

Optimus Prime funderade på om hans handikapp skulle synas i och med hans slice…

VR-läget är ganska väl integrerat och bjuder på en svindlande utsikt från robotarnas huvud. Tyvärr lider funktionen lite av att det ibland är svårt att styra golfaren rätt; med handkontrollens hjälp kan jag nämligen bara gå framåt och bakåt, att styra i sidled görs genom att röra på huvudet. Därför försöker jag ofta vrida huvudet ur led när jag har gått förbi bollen och ska rikta uppmärksamheten mot hålet.

Självklart finns det även ett onlineläge där jag ska kunna tävla mot andra robotentusiaster. Under de gånger jag har försökt hitta en match, har jag dock inte lyckats hitta tillräckligt många motståndare och kan därför inte yttra mig om läget.

På det stora hela är 100ft Robot Golf underhållande och passar säkert bra att spela tillsammans med vänner under festligare tillställningar. Det låga priset gör det lätt att rekommendera titeln till dig som är ute efter en flyktig och kanske lite ytlig upplevelse. Är du en solospelare med en hög ospelade kvalitetsspel på lager, rekommenderar jag dock att du tar itu med det du har istället.

Kommentera