Mina mest minnesvärda sommarspel

Årets sommar är nästan slut men det har varit den bästa på länge. Under min semester har jag njutit av massor av sol, värme och roliga saker med familjen, men det finns även något annat som jag tycker om att göra under en långledighet; att ta mig igenom ett riktigt stort spel som kräver en hel del speltid.

Det är en befriande känsla att spela riktigt länge på kvällarna, att sitta uppe tills solen gått ner sent på de unga nätterna. Jag älskar att spela året runt, men det är något magiskt med sommarnätternas spelstunder. För mig är det är lika heligt som mjukglass, grillande och bad. I det här inlägget vill jag dela med mig av mina finaste sommarminnen.

Bioshock Infinite

Det finns få spel som har överraskat mig som Bioshock Infinite.

Jag laddade ner det tredje spelet i serien när det var en av gratistitlarna i PlayStation Plus. Första Bioshock var en besvikelse för mig första gången jag spelade det, och jag kände att jag inte hade något att förlora. Jag tror att ödet sa till mig att spela Bioshock Infinite, för det är en av de mest otroliga spelupplevelser jag någonsin har haft. Columbia är en vacker stad i himlen med en härlig amerikansk 1930-talsstil, och jag är väldigt svag för gamla saker från USA.

Jag spelade i många timmar bara för att njuta av den fina omgivningen under tiden Booker svingade sig fram genom skyarna. Elisabeth är dessutom en av mina favoritkaraktärer någonsin. Jag kommer att njuta av det här mästerverket igen när Bioshock: The Collection kommer i höst, men sommaren 2014 kommer jag inte att glömma – sommaren där jag tillbringade min tid i staden ovan molnen, ovanför fyrtornet. 

The Last Of Us

En förfallen värld kan vara vacker om den visas på det sätt som The Last Of Us gör.

De dramatiska filmsekvenserna i detta enastående verk imponerade så mycket på mig, att spelet faktiskt överträffade många av sommarens filmer samma år, mycket tack vare det otroligt starka samspelet mellan Joel och Ellie. Faktum är att jag tycker att skådespelarinsatserna håller hög nivå att de borde ha belönats med en Oscar. The Last Of Us tog med mig på en skrämmande, storslagen och spännande resa som varade en bra bit över midsommaren.

Red Dead Redemption

Frihet är bara ett annat ord för ingenting kvar att förlora, skrev Kris Kristofferson. Jag tycker att den meningen passar utmärkt åt Red Dead Redemption.

När jag skaffade mig ett PlayStation 3, var valet för det första spelet till konsolen enkelt. Jag tittade på min svåger när han spelade Red Dead Redemption hemma hos sig, och jag blev tagen av den förtrollande vilda västern-miljön. Det var som att kliva in i en Sergio Leone-film, med råa revolvermän, lortig textur och en frihet som jag bara kunde drömma om. Det långa äventyret där John Marston ska fånga in sina före detta kompanjoner för att komma tillbaka till sin familj var ett av de allra största jag har spelat.

Det som jag trivdes bäst med var dock friheten att kunna ta min häst och bara rida runt i det sagolikt vackra landskapet. Jag kunde sitta många timmar bara med att kasta tärning, spela poker eller utforska det stora landet. En del av mig ville inte klara av spelet eftersom jag ville stanna kvar så länge som möjligt i rollen som laglös. Sommaren 2011 tillbringade jag mycket tid med ett av mina absoluta favoritspel någonsin, och en dröm gick i upplevelse.

Har du haft några sommarprojekt som du vill dela med dig av? Vilka är dina starkaste spelminnen ifrån sommarens vackra kvällar?